”To know that a person is in some sense ’religious’ is not as important as to know the role religion plays in the economy of his life” (Allport & Ross, 1967)

Kommentarer inaktiverade för

Filed under -

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)

Socialstyrelsen har sänt ut nya Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (december 2016) på remiss. Detta har debatterats flitigt under början av 2017 och förhoppningsvis fortsätter det så. Ett färdigt dokument ska komma till hösten. Dokumentet handlar om vilka behandlingsformer som anses ha ”evidens”, och för vad. Psykodynamiska terapiformer (PDT) ställs mot kognitiv beteendeterapi (KBT), framför allt, det är det gamla vanliga. Andra behandlingsformer som rekommenderas för vissa tillstånd är EMDR och IPT. Och så något som kallas ”rTMS”, dvs ”Repetitiv transkraniell magnetstimulering”. Såhär beskrivs rTMS i dokumentet:

Sid 8:

Ett alternativ till läkemedelsbehandling eller ECT är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS). Behandlingsmetoden är relativt ny och på senare år har det tillkommit forskning som visar att rTMS har god effekt vid medelsvår till svår egentlig depression samt för personer som inte haft effekt av antidepressiv läkemedelsbehandling. Metoden tycks ha främst lindriga biverkningar och till skillnad mot vid ECT kan patienten vara vaken under behandlingen. rTMS skulle kunna vara aktuell för betydligt fler patienter än de cirka 50 som behandlas årligen i Sverige i dag. Det skulle kräva att fler kliniker satsade på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som i dag genomför rTMS. Detta kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning, s8

Sid 26:

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) är en metod som utvecklades i mitten av 1980-talet, men har i Sverige endast använts på enstaka kliniker. De senaste åren har dock det vetenskapliga stödet stärkts och behandlingen har börjat användas mer, om än bara i vissa landsting.

Sid 74:

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Under behandlingarna är personen vaken. Behandlingen tar ungefär en timme att genomföra och ges oftast dagligen under fyra veckor, sammanlagt vid 20 tillfällen. rTMS har mestadels milda biverkningar, exempelvis lokal skalpsmärta vid behandlingen och övergående huvudvärk. Yrsel och svimning förekommer, men är betydligt mer ovanliga. Den allvarligaste biverkningen är epileptiskt krampanfall som är mycket ovanligt.

Wikipedia har en utförlig artikel om denna relativt nya behandlingsform.

 

 

För den religionsvetenskapligt intresserade låter det kanske bekant?

Wikipedia har även en fin artikel om Stanley Korens ”The God Helmet”:

The God Helmet is an experimental apparatus originally called the Koren helmet after its inventor Stanley Koren. It was developed by Koren and neuroscientist Michael Persinger to study creativity, religious experience and the effects of subtle stimulation of the temporal lobes. Reports by participants of a ”sensed presence” while wearing the God helmet brought public attention and resulted in several TV documentaries. The device has been used in Persinger’s research in the field of neurotheology, the study of the neural correlations of religion and spirituality. The apparatus, placed on the head of an experimental subject, generates very weak magnetic fields, that Persinger refers to as ”complex.” Like other neural stimulation with low-intensity magnetic fields, these fields are approximately as strong as those generated by a land line telephone handset or an ordinary hair dryer, but far weaker than that of an ordinary refrigerator magnet and approximately a million times weaker than transcranial magnetic stimulation.

 

Här är en annan utförlig webbsida om forskaren Stanley Koren och hans forskning för den vill fördjupa sig.

Leave a Comment

Filed under -

Barbro Westerholm

Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna, var 1998 initiativtagare till utredningen ”I god tro – samhället och nyandligheten”. Tillsammans med ett par andra ledamöter skrev hon 2010 en motion: ”Barn i sekter”. 2015 lämnade hon in en motion: ”Stöd till människor som levt under ett auktoritärt, destruktivt och manipulativt ledarskap”.

Hösten 2016 har hon tillsammans med sin partikamrat, Lars Tysklind, lämnat in en ny motion: ”Hjälp till barn och ungdomar i sekter”. De argumenterar i denna bland annat för att det bör inrättas specialiserade vårdenheter för individer, både unga och vuxna, som mår dåligt på grund av att de varit med i slutna rörelser.

Leave a Comment

Filed under -

Rum för själen? Tankar om psykiatri och andlighet

På femtiotalet var psykiatrin i hög grad dominerad av psykoanalytiskt/psykodynamiskt respektive behaviouristiskt tänkande. Många uppfattade att dessa var alltför deterministiska och intresserade av ”det sjuka”. Maslow och Rogers… Även om nog i synnerhet Maslow rörde sig i gränsmarkerna, så togs steget över till en mer andlig psykolog med Stanislav Grof, med flera.

Ett annat spår var Assagioli och Jung, som båda bröt med Sigmund Freud och grundade sina egna psykologier och behandlingsmetoder utifrån dessa. Jung ”Analytisk psykologi” och Assagioli ”Psykosyntesen”. Detta var redan i början av 1900-talet, och egentligen har det inte så stor relevans, om det inte vore för att vissa delar av nyandligheten har bra koll på dessa pionjärer och inte sällan jämför den gängse psykiatrin med dem.
Assagiolis inflytande märks till exempel på de alternativa terapimodeller, och utbildningar, som ges bland annat av HumaNova och Psykosyntesakademin.

Behandlingar, såväl som en utbildning i Transpersonell psykoterapi på Steg1-nivå, har under många år getts av Delphiinstitutet i Stockholm. Delphiinstitutet skriver på sin hemsida att man erbjuder psykoterapi på ”transpersonell/själslig grund”. Huma Nova skriver på sin hemsida att deras 1-åriga grundutbildning är ”en utbildning för intellekt, själ och hjärta”. På hemsidan kan man också läsa (januari 2017, länk):

HumaNova har återigen blivit en av få leverantörer som har fått ramavtal med Stockholms Läns Landsting 2015-2018 inom Chef- och medarbetarutveckling. HumaNova har sedan tidigare haft avtal med SLL och när de förnyade sina avtal och gick ut i ny upphandling, fick vi återigen fortsatt förtroende att utföra uppdrag inom Chef- och ledarträning, Ledningsgruppsutveckling, Team/grupputveckling, samt Personlig chef- och medarbetarutveckling.

Så även om ”själen”, säkert på goda grunder, knappast kommer att få en plats i vårdprogram och behandlingsutbud, kan mycket väl enskilda medarbetare och chefer bli skickade på en kurs eller rehabilitering där man talar om sådant.

Leave a Comment

Filed under -

Rehabilitering av sektavhoppare

I Ohio ligger sedan länge Wellspring Retreat and Resource Center. Tidigare (2006?) fanns planer på att en motsvarande behandlingsenhet i Bräcke Diakonis regi.
Här är prospektet:

PDF

Leave a Comment

Filed under -

Kluster – Tankar om psykiatri och andlighet

Det här är ett försök att kategorisera individer som på ett eller annat vis kan komma i kontakt med psykiatrin och där deras ”sekt”-engagemang kan vara en del av vad som behöver kartläggas, förstås och behandlas. Det är ett utkast, ett tankeexperiment. För de allra flesta som kommer i kontakt med psykiatrin är ju detta öht inte relevant, det är ett fåtal.

Men, bilden ska alltså läsas som: ”Individer som lämnat eller fortfarande står under inflytande från …”, osv…

 

I det övre vänstra fältet har vi de välkända sekter, som Scientologikyrkan, Hare Krishna, Moon-rörelsen/Unification Church. Det mest kända ”svenska” exemplet är Jehovas vittnen. I den rutan hör också vissa politiska organisationer hemma, som IS. Sannolikt går det att hitta motsvarigheter i Sverige. De förenas av just en ”utopisk” syn på hur samhället och världen bör inrättas. Vissa av dem tar till våld, låter ”ändamålen helga medlen”, eftersom det är så viktigt att målen nås och de rena idealen hedras.

I den övre högra rutan har vi kriminella organisationer, som Hells Angels eller Bandidos. De är slutna, präglas av stark sammanhållning, men har sällan några utopiska visioner. Deras inriktning är mer att göra det mesta möjliga av sin närvaro i samhället. Det finns exempel på kommersiella sekter också. Ibland hör man om dem i media. Företag (ofta i säljbranchen) som drivs på ett karismatisk vis, med medarbetarträffar som liknar väckelsemöten, men där visionen är att klara sig så bra som möjligt på marknaden (dvs tjäna pengar). Att jag sätter hederskulturer i den här rutan kan verka märkligt. Är de inte ofta religiösa? Nä, jag tror att det är mindre viktigt. Oftast vilar dessa på kulturella mönster och sedvänjor, som fanns innan religionen kom med i bilden.

Nedre vänstra hörnet kräver lite mer förklaring. Här hittar man normalt inga ”sekter” eller ens medlemsskap. Det är oorganiserade (eller på sin höjd svagt organiserade) rörelser eller intressegemenskaper. Den här kategorin förtonar sig ut i (ytlig, dålig) självhjälpslitteratur, helt vanlig vidskepelse och diverse teve-program i TV4/Kanal 7, om medium, besatta hus, och liknande. Oftast är det helt harmlöst, eller rentav en tillgång (vi behöver ju leka och drömma också!), men för en del individer blir detta sätt att se på tillvaron ett problem. Det är utopiskt, idealiserat, men ett intresse man odlar mer eller mindre på egen hand.

Rutan längst ned till höger rymmer personer med mycket fasta övertygeler om olika former av konspirationsteorier. Exempel på detta är ”chem trails” (det vill säga att det pågår en besprutning av atmosfären av mer eller mindre illasinnad anledning), att världen styrs av en hemlig, enormt mäktig elit, som ibland benämns New World Order eller ”Illuminati”. Här möter man snarare utopins motsats: ”dystopin”. Den är övertygelser som kan vara nog så förtrollande och svåra att rucka på. Det är misstro mot makthavare eller civilisationskritik som gått över gränsen till det fantastiska.

Varje ruta i diagrammet har så klart också sin helt oproblematiska sida. För dessa individers behandling är det religiösa (eller vad det nu är) inte relevant. Deras problem har inget eller mycket lite med just detta att göra. Om man går igenom rutorna i samma ordning: Att tillhöra en religiös församling kan så klart vara något stärkande och fint. Det finns åtskillig forskning, framför allt från USA, som visar på detta. Att arbeta för ett företag, eller ingå i en eller annan ”värdslig” organisation, med stark sammanållning och en gemensam vision, är så klart inte automatiskt något dåligt. Inte heller att intressera sig för astrologi, reinkarnation, seanser, att vara övertygad om att telepati fungerar, etc.  Vad ska få rum i den sista rutan? På det religiösa området är jag frestad att skriva Svenska kyrkan och Friskis & Svettis-yoga. Det har visserligen ett andligt ursprung, men är i sin nuvarande form varken utopiskt eller präglat av särskilt mycket grupptryck.

Leave a Comment

Filed under -

”Sekter och livet efter” (Nalen, 2015-11-20)

20 november 2015 anordnades en konferens på Nalen i Stockholm: ”Sekter och livet efter”. Arrangör var organisationen Hjälpkällan.

Medverkande gjorde bland annat psykologerna Håkan Järvå och Marianne Englund, samt psykoterapeuten Helena Löfgren. Andra talare var Zubeyde Demirörs, som berättade om hedersproblematik, Peter Svensson talade om sitt arbete med att hjälpa avhoppare från kriminella grupper, och författaren Magnus Utvik berättade om sina erfarenheter i ungdomen av en politisk sekt som förberedde väpnad revolution.

Dagen filmades och sändes senare i Sveriges Television/Utbildningsradion. Inslagen finns att se på SvtPlay/UR fram t o m 1 juli 2021:

UR Samtiden – Sekter och livet efter

 

Leave a Comment

Filed under -

Mindfulness (SvD, januari 2017)

Idagsidan:

”Mindfulness gör dig medveten om ditt beteende”
http://www.svd.se/mindfulness-gor-dig-medveten-om-ditt-beteende

Borsta tänder eller bråka med medveten närvaro
http://www.svd.se/borsta-tander-eller-braka-med-medveten-narvaro

Hur påverkar mindfulness barn?
http://www.svd.se/borsta-tander-eller-braka-med-medveten-narvaro/om/mindfulness-z7c7

Kommentarer inaktiverade för Mindfulness (SvD, januari 2017)

Filed under -

Hälsa är den nya religionen

Britta Pelters, lektor på Högskolan i Halmstad, har tillsammans med en forskningskollega i Linköping utgått från en omfattande lista med funktioner och sociala processer som kan känneteckna en religion. Det visar sig att hälsa och träning uppfyller alla kriterier. Det gäller både moraliska värderingar, likväl som övertygelsen om att det man tror på är den absoluta sanningen.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halsa-som-religion

När Friskis & svettis grundare Johan Holmsäter sommarpratar är han stolt som en tupp. Med rätta…
Men jag – som verkligen tror att det finns rörelseglädje i alla – blir illa till mods av hans motionsreligiösa och tidstypiska ordval. Frisk atmosfär, motiverande kultur med personligt ansvar, sundare livsvanor, frisksystem och hälsoplaner…

http://www.sydsvenskan.se/2016-07-26/motion-som-religion

Leave a Comment

Filed under -

Filmtips: ”Parapsykiska förmågor”

Red Lights (2012)
Magic in the Moonlight (2014)
The Men Who Stare at Goats (2009)

 

goats

The Men Who Stare at Goats (2009) Se trailer!

 

redlightssoundtrack

Red Lights (2012) Se trailer!

 

MagicInTheMoonlight

Magic in the Moonlight (2014) Se trailer!

Kommentarer inaktiverade för Filmtips: ”Parapsykiska förmågor”

Filed under -

Vinsten av att tro på alternativa verkligheter

”Vinsten av att tro på alternativa verkligheter”, Peter Illi, Mälardalens högskola (D-uppsats, 2014).

Samtidigt som traditionella religioner är på tillbakagång vänder sig allt er människor till den magi och mysticism som kännetecknar new age. Forskningen har hittills närmat sig detta fenomen genom korrelationsstudier, demografiska kartläggningar och analyser av vad new age-anhängare tror på. I denna explorativa, induktiva studie berättade i stället fem kvinnor i halv-strukturerade intervjuer om vad deras new age-tro betytt för dem. Koncentrering av bärande utsagor i dimensionerna betydelse, tro relaterad till icke-tro, kunskapskällor och ontologi genererade fyra faktorer: existentiell trygghet som skyddar mot osäkerhet under livets gång och hämmar ångest inför livets oundvikliga slut; upphöjdhet genom insikter och medvetenhet som icke-troende saknar; antiintellektualism som betonar känslor och intuition på bekostnad av förnuft och logik; relativism som stipulerar att var och en har sin egen sanning. En funktionell modell som tydliggör hur faktorerna relaterar till varandra diskuteras, liksom resultatets integrering i ett teoretiskt ramverk och riktlinjer för framtida forskning.

Kommentarer inaktiverade för Vinsten av att tro på alternativa verkligheter

Filed under -