Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)

Socialstyrelsen har sänt ut nya Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (december 2016) på remiss. Detta har debatterats flitigt under början av 2017 och förhoppningsvis fortsätter det så. Ett färdigt dokument ska komma till hösten. Dokumentet handlar om vilka behandlingsformer som anses ha ”evidens”, och för vad. Psykodynamiska terapiformer (PDT) ställs mot kognitiv beteendeterapi (KBT), framför allt, det är det gamla vanliga. Andra behandlingsformer som rekommenderas för vissa tillstånd är EMDR och IPT. Och så något som kallas ”rTMS”, dvs ”Repetitiv transkraniell magnetstimulering”. Såhär beskrivs rTMS i dokumentet:

Sid 8:

Ett alternativ till läkemedelsbehandling eller ECT är repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS). Behandlingsmetoden är relativt ny och på senare år har det tillkommit forskning som visar att rTMS har god effekt vid medelsvår till svår egentlig depression samt för personer som inte haft effekt av antidepressiv läkemedelsbehandling. Metoden tycks ha främst lindriga biverkningar och till skillnad mot vid ECT kan patienten vara vaken under behandlingen. rTMS skulle kunna vara aktuell för betydligt fler patienter än de cirka 50 som behandlas årligen i Sverige i dag. Det skulle kräva att fler kliniker satsade på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som i dag genomför rTMS. Detta kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning, s8

Sid 26:

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) är en metod som utvecklades i mitten av 1980-talet, men har i Sverige endast använts på enstaka kliniker. De senaste åren har dock det vetenskapliga stödet stärkts och behandlingen har börjat användas mer, om än bara i vissa landsting.

Sid 74:

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Under behandlingarna är personen vaken. Behandlingen tar ungefär en timme att genomföra och ges oftast dagligen under fyra veckor, sammanlagt vid 20 tillfällen. rTMS har mestadels milda biverkningar, exempelvis lokal skalpsmärta vid behandlingen och övergående huvudvärk. Yrsel och svimning förekommer, men är betydligt mer ovanliga. Den allvarligaste biverkningen är epileptiskt krampanfall som är mycket ovanligt.

Wikipedia har en utförlig artikel om denna relativt nya behandlingsform.

 

 

För den religionsvetenskapligt intresserade låter det kanske bekant?

Wikipedia har även en fin artikel om Stanley Korens ”The God Helmet”:

The God Helmet is an experimental apparatus originally called the Koren helmet after its inventor Stanley Koren. It was developed by Koren and neuroscientist Michael Persinger to study creativity, religious experience and the effects of subtle stimulation of the temporal lobes. Reports by participants of a ”sensed presence” while wearing the God helmet brought public attention and resulted in several TV documentaries. The device has been used in Persinger’s research in the field of neurotheology, the study of the neural correlations of religion and spirituality. The apparatus, placed on the head of an experimental subject, generates very weak magnetic fields, that Persinger refers to as ”complex.” Like other neural stimulation with low-intensity magnetic fields, these fields are approximately as strong as those generated by a land line telephone handset or an ordinary hair dryer, but far weaker than that of an ordinary refrigerator magnet and approximately a million times weaker than transcranial magnetic stimulation.

 

Här är en annan utförlig webbsida om forskaren Stanley Koren och hans forskning för den vill fördjupa sig.

Leave a Comment

Filed under -

Comments are closed.