Tag Archives: akademiskt

FINYAR – samnordisk förening för forskning och information om nyreligiositet

Föreningen Forskning och Information om nyreligiositet – FINYAR – har uppdaterat sin hemsida. Läs om pågående forskning som görs av föreningens medlemmar, kommande konferenser, historik, beställ nya och gamla nummer av tidskriften AURA, ansök om medlemskap, mm.

FINYAR är en samnordisk förening vars huvudsakliga uppgift är att främja forskning och bedriva informationsverksamhet om nya religiösa rörelser och nyreligiositet. FINYAR ger ut en årsskrift, Aura: Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet med artiklar på svenska, norska och danska.

image

Kommentarer inaktiverade för FINYAR – samnordisk förening för forskning och information om nyreligiositet

Filed under -

Osäkerhet och dogmatism

Dogmatiska religiösa och dogmatiska ateister var, som man kunde förvänta sig, mer benägna att hålla med fördomsfulla påståenden om ”de andra”. Men i båda fallen så ökade benägenheten att hålla med om fördomsfulla påståenden om försökspersonerna först hade tvingats reflekterat över sin osäkerhet.

Slutsatser? Människor som har svårt att tolerera osäkerhet är mer benägna att bli dogmatiska ateister eller dogmatiska troende. Och båda grupperna reagerar på osäkerhet genom att bli mer fördomsfulla.

Patrik Lindenfors, författare, fil dr och forskare i ekologisk biologi vid Stockholms universitet, presenterar en intressant studie på dogmatism:

Kossowska, M., Czernatowicz-Kukuczka, A. & Sekerdej, M. (2016). Many faces of dogmatism: Prejudice as a way of protecting certainty against value violators among dogmatic believers and atheists, British Journal of Psychology.

Länk till forskningsrapporten.

Lindenfors har utkommit med flera böcker, bl a ”Gud finns nog inte” (2008), som vänder sig till unga, och ”Sekulär humanism – förnuft, omtanke, ansvar” (2015) som han skrivit ihop med Christer Sturmark.

Kommentarer inaktiverade för Osäkerhet och dogmatism

Filed under -

Ny professor i alternativ andlighet

Henrik Bogdan har utsetts till professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Hans forskning ”rör sig i gränslandet mellan västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och frimureri”, skriver GU på sin hemsida.

Kommentarer inaktiverade för Ny professor i alternativ andlighet

Filed under -

Om att studera ”new age”

Studien är delvis inspirerad av de fynd som gjorts inom t ex kognitionspsykologisk och anknytningsteoretisk forskning, vilka visat att anhängare av den nya andligheten på gruppnivå inte endast delar föreställningsvärld men även vissa personlighetsdrag som eventuellt kan vara förenade med ett förhöjt och möjligen även ett underdiagnostiserat lidande (Granqvist, 2004). Den här studien ska undersöka den nya andligheten ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Det kunde ligga nära till hands att då försöka hitta eventuella samband mellan t ex barndoms- och uppväxterfarenheter och det nyandliga intresset. Dock kommer fokus i denna studie vara på ”här och nu”.

Att forska på new age och liknade är omvittnat vanskligt. Varifrån och med vilka kriterier ska respondenter rekryteras, om det är tankesystemet som ska vara i fokus. Dels går det att välja ett funktionellt perspektiv, det vill säga att söka personer som praktiserar vad som uppfattas som ”nyandliga” aktiviteter, t ex meditation, yoga eller healing och hoppas att dessa då även omfattar den speciella världsåskådning som forskaren förknippar med sådana aktiviteter. Dock är är det långt ifrån alltid så. Frisk och Åkerbäck (2013) har gjort en uppdelning i konsumenter och producenter och betonat att de förra inte alltid delar de senares världsåskådning. Det är inte säkert att dessa heller har en sådan, så klart. Granqvist och Hagekull (2001) rekryterade personer från typiska new age-verksamheter och testade dem sedan med sin NAOS-skala och kunde på så vis gallra fram de med en viss världsåskådning.

Sedan kan det även föreligga en skillnad i grad av övertygelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp (s. 390f), där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. Kanske kan detta liknas vid att dessa individer har en hög grad av ”infärgning” av det speciella tankesystemet? Månsus (1997) beskriver det på ett liknande vis, men som en pyramid i tre nivåer.

Ett annat tillvägagångssätt kunde vara att välja ut vissa föreställningar som antas vara centrala för den typ av tankevärld som är av intresse. I denna studie har undersökningsdeltagarna rekryteras utifrån kriteriet att de skulle omfatta grundtankarna reinkarnation, karma och föreställningen om individens gradvisa progression emot fullkomning. Personer som stämmer in på denna beskrivning antas kunna tillhöra såväl ”new age” som vissa delar av ”nyandligheten”.

Vad ska det kallas?

En mängd benämningar används för att beteckna eller differentiera mellan intresserade inom detta område. Wikström (1998) skriver att begreppet ”new age” ofta upplevs som belastande av dem som etiketteras så. Sutcliffe (refererat i Chryssides, 2007) har uttryckt: ”’New Age’ is a construct – that is to say, a term created by outsiders to bring together artificially a number of disparate ideas that may not be linked by their exponents”. Chryssides (2007, s. 13) gör en parallell till ”hinduism” som var ett västerländskt 1800-talsbegrepp för att föra samman en mängd mycket olika andliga fenomen som fokuserade på olika gudomligheter, mm. Författaren tar även ”feminism” som exempel, som under sig sorterar många olika synsätt och uppfattningar. Hon skriver att sådana beteckningar kan vara användbara trots allt. Frisk (2007b, s. 119) föreslår att man ska börja om från grunden och med statistiska medel forska sig fram till passande indelningar av det som idag ryms under new age och liknande.

Ursprungligen var det tänkt att det slags andlighet som studien fokuserar på i texten skulle benämnas ”new age/nyandlighet”. Genom att ha med ”new age” kunde delar av ”nyandlighet” exkluderas som eventuellt inte omfattade grundtankarna ovan (reinkarnation, karma och individens gradvisa fullkomnande) och genom att ha med ”nyandlighet” kunde förhoppningsvis de upplevelsefokuserade eller ateoretiska uttrycken för ”new age” gallras bort. På så sätt var det tänkt att de två begreppen skulle kunna fungera ömsesidigt uteslutande. (Denna konstruktion finns med i titeln på uppsatsen och användes även i efterlysningen för att försöka attrahera passande respondenter till studien. Under skrivarbetet blev det dock uppenbart att denna benämning skulle påverka läsbarheten allt för mycket. Hädanefter kommer därför ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, etc, att användas och läsaren uppmuntras att för sitt inre själv översätta detta till ”new age/nyandlighet” (eller mer specifikt ”new age∩nyandlighet”, med den matematiska symbolen för ”intersection” mellan orden, det vill säga vad som avses är det område där de två typerna av andlighet överlappar varandra).

Kanske går det att argumentera för att de två orden ändå är på väg att förlora åtskilligt av sin användbarhet eller precision. Anhängare vill själva inte bli förknippade med ”new age” och begreppet används numera mestadels av forskare eller i dagligt tal och då med en nedsättande betydelse, samhället självt förefaller dessutom bli alltmer ”new age-igt” och ”de nyandliga rörelserna” är på väg att dö ut (Frisk, 2007a). Begreppet ”nyreligiositet” (Frisk, 1998) som en paraplyterm för åtskilligt av det som hamnar utanför de etablerade religionsformerna känns dock välfunnet.

Kommentarer inaktiverade för Om att studera ”new age”

Filed under -

Hur förstå det som hänt?

Redan Émile Durkheim talade profetiskt om ett framtida samhälle som är så heterogent att det enda som till slut förenar medborgarna är det faktum att alla uppfattar sig själva och alla andra som autonoma individer. Durkheim ska enligt Hammer (2004) ha uttryckt att religiösa utövare kommer ”att som religionens kärna sätta upp principen att vara sann mot sig själv” (s. 313). Houtman och Aupers (2007) menar att religiositeten har ändrat karaktär:

What we are witnessing today is not so much a disappearance of religion, but rather a relocation of the sacred. Gradually losing its transcendent character, the sacred becomes more and more conceived of as immanent and residing in the deeper layers of the self (Houtman & Aupers, 2007, s. 315).

Farias och Lalljee (2005) har formulerat begreppet ”holististic individualism” för vissa fynd i sin forskning. De menar att något sådant kännetecknar även många som inte intresserar sig specifikt för den nya andligheten:

The construct of holistic individualism has been identified in relation to the New Age but it is plausible to find it applied elsewhere. An obvious example is the growing interest in spirituality within modern societies, a concept that overlaps in many ways with New Age ideas in the way it emphasizes non-ordinary experiences at the individual level and distances itself from communal forms of religion. It may be the case that holistic individualism is a social-cultural phenomenon of which the New Age is merely a precursor” (Farias & Lalljee, 2005, s. 288).

Kärfve (1998) skriver att ”New Age tolkar något essentiellt i det senmoderna samhället och följaktligen kommer att stanna så länge detta består” (s. 28). Frisk (2000) refererar till de amerikanska religionsvetarna James R. Lewis och J. Gordon Melton, som uttryckt att de ser new age som ”an integral part of a new, truly pluralistic ‘mainstream'” (s 52).

Kommentarer inaktiverade för Hur förstå det som hänt?

Filed under -

Statistik

Ett flertal undersökningar de senaste två decennierna har kunnat belägga en utbredd acceptans för det ”övernaturliga”. Fenomen som informanterna har haft att ta ställning till är t ex telepati, astrologi och reinkarnation. Resultaten är likartade för flera västländer. T ex får reinkarnationstanken stöd av i genomsnitt var fjärde person som tillfrågats.

Frisk (2007b, s. 113) refererar till den europeiska delen av undersökningen World Value Survey från år 2000, som visat att 24,4% trodde på reinkarnation. 44,2% trodde på telepati och 19,1% uppgav att de höll sig med en lyckoamulett. Denna undersökning har genomförts flera gånger tidigare. Frågan om reinkarnation fick i den svenska delen av undersökning 1982 stöd av 17,4%, 1990 av 19,8%, medan det 1999 var 22,3% som bejakade att de trodde på reinkarnation.

Tidningen Dagen (Boström, 2008, 16 juli) i samarbete med Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Dalarna, gjorde 2008 en undersökning av bland annat stödet för nyandliga föreställningar hos allmänheten. Av de 923 personer som tillfrågades svarade 32,8% att de instämde helt eller delvis på frågan: ”Jag tror att människan återföds (reinkarnation)”.

Centrum för Samtidsanalys (2009, februari) i samarbete med Demoscope genomförde under hösten-vintern 2008-2009 undersökningen ”Tro och andlighet i Sverige” med 2797 svenskar i åldrarna 15-89 år: På frågan om respondenterna trodde på ”Reinkarnation (återfödelse)” svarade 20% i någon grad jakande. Medräknat dem som svarade ”Varken eller” så utgjorde denna grupp, som i någon grad trodde eller i vilket fall inte ställde sig avvisande till tanken på reinkarnation, 38%. Yngre och personer upp till pensionsåldern var mer positiva till reinkarnationstanken än äldre. I gruppen 65-89 år var det 12% som trodde på reinkarnation. Reinkarnationstanken var mer populär hos kvinnor. Cirka 30% av dem och 10% av männen bejakade frågan i någon grad. Kvinnor trodde generellt på typiska ”new age-fenomen” (telepati, paranormala fenomen, astrologi, mm) i genomsnitt 10-15% mer än männen.

Företaget Ipsos MORI (2012) på uppdrag av Richard Dawkins Foundation for Research and Science (UK) genomförde under 2011 personliga intervjuer med 1136 personer vilka i en tidigare undersökning identifierat sig själva som kristna. På frågan om dessa trodde på ”Reincarnation” svarade 8% ”Completely” och 19% ”To some extent”.

Företaget Harris Interactive (2013, december) genomförde i november 2013 en online-undersökning med 2250 personer bosatta i USA. Denna undersökning gav följande resultat: 24% av de tillfrågade svarade ja på frågan: ”Reincarnation – that you were once another person”. Stödet för ”Astrology” var 29%; ”Ghosts”: 42% och”Miracles”: 72%. I denna undersökning var stödet för reinkarnation ungefär lika starkt i alla åldersgrupper upp till gruppen ”68+” där stödet var ca tio procentenheter lägre. Vidare noterades att stödet för reinkarnation ökat med i genomsnitt 3% sedan mätningen 2005.

Stödet för reinkarnation är möjligen det mest anmärkningsvärda i en kristen kulturkrets. Flera av de andra föreställningarna och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar förmodligen med folklig vidskepelse, som torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen, medan tanken att vi kommer att återfödas i en ny fysisk kropp är en jämförelsevis exotisk föreställning.

Kommentarer inaktiverade för Statistik

Filed under -